2011-02-15
Goddag!
Nu kan jag tänka mig att ni är jäkligt nyfikna på vad killen som jag berättade om igår hade att säga idag. Frågan är ju om jag ska berätta för er. Visst känns det lockande att dela med mig men samtidigt så kändes det som en sak som var ganska personlig och han hade jättesvårt att berätta. Han blev ledsen och visste inte riktigt hur han skulle formulera sig. Om ni varit där skulle ni förstå. Han var så otroligt modig. Han bara ställde sig framför alla, även fast han grinade och behövde 1-2 minuter till att samla sig, så öppnade han sig för nästan hela klassen. Jag tror inte att någon visste hur vi skulle reagera eller säga efteråt, men jag tror bara att han behövde någon som lyssnade. Ibland är det allt som krävs för att bli förståd. Man behöver inte alltid något svar, det räcker oftast med att man får lätta sitt hjärta.
Trots att jag helst inte vill berätta vad det var så kan jag ju fortfarande säga några saker som det absolut inte var: han är/ska inte bli pappa, han är inte bög, ingen i hans släkt har dött och han lider inte av någon sjukdom. Då kan man ju bara undra vad fan det var. För allt som vi gissade på var det inte ens i närheten av. Tror ni får en funderare där. Låt mig höra era förslag! Ska bli kul att läsa.
Annars då. Dagen har varit bra. Först spanska då vi fick världens största läxa tills på fredag. Kvävs ju av alla dessa läxor. Blä. På eftermiddagen var jag, LisaN, Julia och Matilda lite nervös för då var det dags för seminarium med Gezze, som gick alldeles utmärkt bra! Han berömde oss och tyckte att vi hade pratat på väldigt bra. Han tyckte att det märktes att vi hade läst på och pluggat. Dock så har inte jag det, men jag har märkt att jag är intresserad av demokrati så det gick jättebra ändå. Det har varit en väldigt bra dag.
Amanda frågade till och med varför jag var så himla glad, varför jag log hela tiden. Jag hade inget bra svar på den frågan. Känns bra att kunna vara glad utan någon anledning. Det är så det ska vara.
OMG, vilket långt inlägg det här blev. Ber så hemskt mycket om ursäkt för det. Hade tydligen mycket på hjärnan.
Nu kan jag tänka mig att ni är jäkligt nyfikna på vad killen som jag berättade om igår hade att säga idag. Frågan är ju om jag ska berätta för er. Visst känns det lockande att dela med mig men samtidigt så kändes det som en sak som var ganska personlig och han hade jättesvårt att berätta. Han blev ledsen och visste inte riktigt hur han skulle formulera sig. Om ni varit där skulle ni förstå. Han var så otroligt modig. Han bara ställde sig framför alla, även fast han grinade och behövde 1-2 minuter till att samla sig, så öppnade han sig för nästan hela klassen. Jag tror inte att någon visste hur vi skulle reagera eller säga efteråt, men jag tror bara att han behövde någon som lyssnade. Ibland är det allt som krävs för att bli förståd. Man behöver inte alltid något svar, det räcker oftast med att man får lätta sitt hjärta.
Trots att jag helst inte vill berätta vad det var så kan jag ju fortfarande säga några saker som det absolut inte var: han är/ska inte bli pappa, han är inte bög, ingen i hans släkt har dött och han lider inte av någon sjukdom. Då kan man ju bara undra vad fan det var. För allt som vi gissade på var det inte ens i närheten av. Tror ni får en funderare där. Låt mig höra era förslag! Ska bli kul att läsa.
Annars då. Dagen har varit bra. Först spanska då vi fick världens största läxa tills på fredag. Kvävs ju av alla dessa läxor. Blä. På eftermiddagen var jag, LisaN, Julia och Matilda lite nervös för då var det dags för seminarium med Gezze, som gick alldeles utmärkt bra! Han berömde oss och tyckte att vi hade pratat på väldigt bra. Han tyckte att det märktes att vi hade läst på och pluggat. Dock så har inte jag det, men jag har märkt att jag är intresserad av demokrati så det gick jättebra ändå. Det har varit en väldigt bra dag.
Amanda frågade till och med varför jag var så himla glad, varför jag log hela tiden. Jag hade inget bra svar på den frågan. Känns bra att kunna vara glad utan någon anledning. Det är så det ska vara.
OMG, vilket långt inlägg det här blev. Ber så hemskt mycket om ursäkt för det. Hade tydligen mycket på hjärnan.
Kommentarer
Trackback
