She can do it!

Tänk att jag har några snälla vänner som faktiskt lyssnar på mina hemska böner. Tack för blommorna, kortet och korven (tyvärr så satt inte korven så fint i magen emso men det var en snäll tanke).

Trots denna förhäxning så släpade jag stjärten ut i backen och det kännes fantastiskt härligt. Benen var lite skakis, antingen för att jag är ovan att åka eller för att jag inte har ätit på två dagar. Kan bero på båda delarna.

I eftermiddag ska jag och pappa åka in till byn och kika på en ny bräda. Jippi äntligen. Jag hoppas verkligen att jag hittar en bra och fräsig för jag är extremt less på den jag har nu.

Vi kanske hörs senare ikväll.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0